torsdag 30 december 2010

Rullar vidare mot 2011....

Ibland undrar man...och det verkar alltid finnas dom som har det värre....fick idag veta att en gammal ridkompis till mig har en hund med en i allra högsta grad obotlig sjukdom...en hund i sina bästa år har på sin höjd ett knappt halvår kvar att leva.....vi tänker alla på både hunden och hans familj idag...

Här rullar vi vidare, vi har pratat mycket om vad som komma skall, Hannas farmor sa igår i telefon att det är strongt av Hanna att vilja åka med på tisdag. Jag känner att jag själv gärna hade stannat hemma men det är samtidigt både strongt av Hanna och kanske är det ett sätt för henne oxå att se vad som händer, jag tror hon är så uppvuxen idetta så hon förstår vad som händer...och hon är väldigt väldigt mån om att djur ska inte lida...det är det viktigaste för henne.

Idag hade jag ett väldigt kärt besök, Camilla var här med sina barn och jag säger vilka vänner jag har!!!! Jag fick ett presentkort till Kenth Svartbergs besök här i Halland i vår, det ska bli sååå roligt!

Våren kommer att bli spännande, det innehåller kurs för Birgitta, internat för två engelsmän och kanske en lydnadshelg för Anna? Vi får se hur mycket vi hinner med!

Och så ska vi bygga agilitybana i trädgården! Denna underbara sport, vi var och körde ett pass i tisdags igen, ett tag var jag så i zooonen så jag helt nästan glömde bort stackars Mia som fick stå där och träna i vårt tjo och tjim...skämdes och var tvungen att fråga om det var okej...men det var det tydligen. Skryta har svårt att träna när folk låter emellanåt men detta funkade tydligen så då får man ju säga att det var en kanonstörning för att skapa en glad stämning runt att det just låter! Båda mina hundar lyyyyser av glädje när dom kör agility, dom tycker det är sååå roligt. Och vet ni vad? Det gjorde husse oxå när han körde agility!!!!!!

Ha nu ett riktigt gott slut och ett riktigt härligt gott nytt år!!! Vad önskar du dig? Jag önskar mig lugn och ro....fridfullhet och stillsamhet....

onsdag 29 december 2010

En falnande stjärna....

För ganska exakt ett år sen när jag gjorde årskrönikan så satt jag och var jättelycklig över att min älskade katt fanns kvar i livet, min lille Findus....Findus började sina dagar på katthemmet i Slöinge, innan dess hade han blivit utslängd, och funnen på en gräsmatta nere i Skummeslövsstrand. Han var då fem veckor gammal.

På katthemmet i Slöinge fann jag honom, en dag mitt på sommaren 1998 när jag hade mist en kattunge medan vi var på semester, och Findus han tog ett jättekliv rakt in i mitt hjärta. Med sitt inte helt mjauande utan mer väsande pratande har han pratat sig igenom snart 13 år. Han har varit försvunnen för att komma hem nerkletad med något och dessutom hatade han andra människor efter det, han har slagits med en mink och kom undan med blotta förskräckelsen och en fruktansvärd massa bitsår, han har hävdat revir mot Figaro här i tre år snart och han har överlevt mot alla odds sin diabetes i snart två år....Han har fångat möss som ingen annan, kommit hem med ormar och slängt på golvet, han har fångat en ungefär 70 cm lång snok och dragit in och lagt den på golvet till sin matte, den gången höll matte på att få hjärtinfarkt....han har legat i sängen och sovit, han har sprungit runt benen på en och velat ha mat så man nästan blir tokig, men framförallt har han varit en vän och en kompanjon, en kelgris och goskatt i nästan en tredjedel av mitt liv...

Men dom senaste veckorna har jag insett att något är på tok. Vattendrickandet har ökat igen och kissmängderna...han vill inte gå ut och han ligger mestadels och sover...han har sina pigga stunder men något är helt klart fel....jag hade kunnat åka ner till Helsingborg och gå igenom hela katten igen för att troligen få reda på att hans njurar som brukar ta stryk av medicinen han äter är på väg att falna men jag har tagit det enväldiga beslutet att låta honom avsluta sina dagar medan han fortfarande inte mår jättedåligt. Jag vill inte att han en dag ska få så ont i sina njurar att han ligger i plågor...

I snart 13 år har jag levt sida vid sida med katten, när Mattias kom till mig en dag när vi precis hade träffats och sa att jag tål nog inte katterna för jag är så tät i luftrören när jag sover över hos dig, då tittade jag på Findus och så sa jag till Findus att ja är det på det viset, då får den karln gå! Nu löste det sig iaf och Findus och Mattias har blivit ett radarpar....

Nu är det alltså snart dags, idag tog jag luren och ringde det där tunga tunga telefonsamtalet som är så jobbigt och om en knapp vecka tar vi den sista färden ner till Helsingborg. Gudarna ska veta att jag gråter nu och jag kommer att gråta sönder mina tårkanaler när han lämnar jordelivet. Han hade en tid för provtagning nästa tisdag och det besöket bokade jag om till att bli den sista färden....kanske undrar ni varför man inte gör det bums när man väl har bestämt sig, men Hanna vill följa med och det känns tryggt att ta den sista resan tillsammans med veterinären som har följt Findus dom sista åren, underbara Majbritt E Larsen i Helsingborg. Saknaden efter den katten kommer att vara enorm men jag känner ändå att jag tar helt rätt beslut, det är tungt, det är hårt men det är rätt.

En stjärna falnar på jorden, en klar och lysande stjärna tänds snart på himmelen....

Med förhoppning om att ni alla får ett riktigt härligt nyår!

måndag 27 december 2010

Shoppingtur

Det är skönt med sovmorgon! Idag satte vi ingen klocka trots att det var måndag, vi vaknade först när klockan var halv tio. Inte ens hundarna hade gått upp då....

När allting var överstökat idag så for vi uppåt småland och Ikea för att handla lite smått och gott. Jag och sambon har alltid vansinnigt roligt när vi är ute på våra turer, vi har samma smak ungefär, samma tycke och ja det blir alltid roligt. Och så lite sånt där behöver vi, vi tar det oxå! Vi fick bytt min julklapp, vi fick fixat lite färg till hallen och vi fick handlat! Så mycket handlat så det blev trångt på vägen hem...hujedamig! Men vi kom hem!

Och nu ikväll har jag bakat honungslimpa och hallen är målad två gånger! Känns underbart!!!!!!

imorrn är det hämta halm, träna lotushallen och lunch hos grannen!!!! Fullt ös!

Svejs!

söndag 26 december 2010

Annandag jul

Ja så känner man sig sådär stinn och rund och go igen....ännu en jul har passerat med mängder av god mat....julgodis....och snacks...supergott....men oj vad man går runt och är hungrig hela tiden nu? Den sista grönkålen den fick hönsen idag, min mage protesterade vilt...grönkål är förvisso nyttigt men oxå väldigt väldigt kraftigt. Så hönsen fick det och mottog både det och den sista risgrynsgröten med stor förtjusning!

Julafton firade vi nere hos Mattias föräldrar i Mellbystrand, det blev ingen som helst resa ner till Skåne, dom var insnöade och Hanna fick stanna hemma. Idag skulle vi kikat på hästen men snorhalka och röda vägar på trafiken.nu fick mig att stanna hemma. Vi sa att vi behöver ju faktiskt inte ge oss ut på årets mest trafikerade dag....det får bli till veckan.

Så julafton var rätt lugn och stilla, kvällen firade vi hemma i vår egen goa soffa tillsammans med lite fika och julklapparna. Hanna fick chaps, böcker, lite leksaker, en ny morgonrock och ett par nya vita fina tävlingsvantar, vita ridbyxor, ridstrumpor, en liten necessär med smink i och presentkort på kläder. På det stora hela en härlig jul! Själv fick jag ett par sågbyxor, pengar, en ny pyjamas, och en ny microvågsugn! Den gamla trallar på sista versen....och så fick vi pengar till vår renovering, sitter fint.

Så visst har julen varit härlig! nu är det bara en vecka kvar på det gamla året, vi började renovera hallen idag, ska få ny färg på väggarna och lite nya förvaring där inne. Den gamla byrån slog ju tvättmaskinen sönder när den löpte amok....det blir nytt och fint och fräscht därinne! Sen kommer vi att gå på vardagsrummet! Ska bli jätteskönt, nu har vi som en sockerbit därute och det tar ljuset, det tar platsen i rummet! Nu ska det gamla bort och in kommer en soffa och en ny tvplats! Jättehärligt!

Ja och i veckan blir det då förhoppningsvis hästtittningarna, det blir träning i lotushallen, det blir halmhämtning, Camilla kommer hit en sväng och ja det är väl ungefär det som hinns med...plus renoveringen då.

Ha en härlig vecka! Årets sista!

torsdag 23 december 2010

Dagen före dopparedagen....

Dagen idag blev inte alls som vi har tänkt oss. Hanna är betydligt bättre i sin förkylning och skulle åka till farmor och farfar idag var tänkt. Av det bidde...nada....snön ställde till det och nej så jäkla roligt att lägga sig på vägarna bland en massa julstressande människor är det inte! Så det blev inget idag och det ska sluta snöa i skåneland först imorrnkväll så jag tror inte att vi kommer iväg imorrn heller ärligt talat. Synd för Hanna har sett fram emot detta jättelänge, men men....känns som om det är bättre att prioritera livet i behåll...

Idag har jag varit jätteflitig, jag har jobbat undan, fakturerat, var nere på konsum och sände iväg brev, jag har kokat en jättestor gryta med gröt, jag har gett hönsen verum hälsofil med chokladbollar i :O) och så det vanliga med hundpromenad och djurmatning. Inatt hade korna brutit sig in i halmförrådet igen och denna gången hade dom inte nöjt sig med att bryta sig in.....behöver jag säga att jag kommer att jubla när dom åker?

Har lagt ut lite krokar här och lite där, får vi inte sålt dom blir det slakt. Dom ska bort!

På måndag åker vi och kikar på Lady Rebecka i Kungsbacka och i helgen ska vi kika på Fröken Fanny. Båda två newforestston med fin stamtavla....nästa jul ska vi pynta i stallet! Härligt!

Med hopp om en lugn och fridfull jul åt er alla, hos oss är skinkan i ugnen för griljering nu, grönkålen är klar, Janson är klar....stressa mindre, njut mera!!!

GOD JUL TILL ER ALLA FRÅN OSS ALLA!!!!! KRAMAR!!!!

onsdag 22 december 2010

Härliga jul välkommen!

Ja så var det bara två dagar till julafton! Julmaten är hemhandlad, julklapparna klara och ja på det hela taget är väl allting klart. Hanna har tyvärr blivit jätteförkyld så vi får se hur det går över julen, hon sitter och snörvlar och hostar och låter allmänt illa....men men. Vi får se hur hon känner sig imorrn. Det blev ingen skolavslutning med lekar och sånt iaf idag, det blev en lång sovmorgon i sängen istället...

Hon måste ju bli frisk till mellandagarna, vi har hittat ett par fina hästar vi ska kika på då.....ser sååå fram emot att få häst i stallet igen!

Annars har hon rätt glada dagar. På min födelsedag fick hon julklappar av våra vänner, idag kom ett per posten och hon har fått julklappar av både mormor och Mattias föräldrar eftersom tanken då var att hon inte skulle vara hemma över julen. Det är julafton hela veckan skulle man kunna säga för henne.

Igår var jag och Mia i den helt underbara Lotushallen och tränade! Det var en bit att åka och Mia var väl inte helt begeistrad i väglaget, ja inte jag heller förrästen, men väl där så blev hon lika begeistrad över hallen som jag är. Helt ljuvligt ställe! Tänk vad mycket man hinner med när man är lite effektiv! En halvtimma går kvickt, en timma nästan ännu fortare!

Men jag började med Mint, repeterade lite av det vi hade gjort förra gången, svängar, fram med bollen över huvudet, tunnlarna, igår gick hon helt utan att nån visade på andra sidan, både den som är täckt och den som är genomskinlig. Vidare körde vi slalom med en sektion med bågarna och det gick som hejsan. Eftersom allt det där gick så fint så satte jag ihop två hinder och körde svängarna och fram ihopkopplat, sakta så mitt eget huvud följde med dock...Sen la jag på dubbla sektioner med slalom och det gick kanon! På det hela taget ett jättebra träningspass och jag känner att både jag och hunden tycker detta är buskul!

Sen tog jag ut Chili. Chili är ju knappt tränad sen i slutet på september och där ser man hur färskt träning och följsamhet faktiskt är. Hindrena funkade och hon tyckte det var så roligt med nytt godis och nytt ställe så hon brydde sig inte mycket om att Mia höll på med Studsa en bit bort...men slalomen...man kan hoppa över? krypa under? gena? fick gå väldigt lugnt och väldigt metodiskt med henne, ta tillbaka när hon genade och hoppade över, hon är ju så snabb oxå så allting går i 110 ungefär....men till slut, efter många om och väldigt många men från hennes sida, så fick vi till det på samma våglängd och jag lovar hon var trött i sitt huvud sen! jag läste i boken som Marie Hansson skrivit att många ökar tempot och att agility ska handla om snabbhet men det är ju minst lika viktigt att det blir tekniskt riktigt! Men som sagt, skam den som ger sig och det gick till slut!

Sen åkte jag hem i hemmets lugna vrå. Det blev ingen ridning igår pga kylan så jag satt och jobbade och sen hade vi en lugn kväll i soffan! Jätteskönt!

Ikväll blir det köttgryta med potatismos till middag, varm god mat för själen!!!!!

Ha en härlig kväll allihopa!!!! Krama varandra!

söndag 19 december 2010

En stjärna lyser klar...

Det är den fjärde advent och bara fem dagar kvar tills julafton. Snön ligger vit på taken....endast tomten är vaken.....

Julen är en kär tid, har alltid varit i mitt sinne. Det fanns en tid när jag vände upp och ner på hela min lägenhet, städade och fejade och åh vad jag älskade årstiden...

Ända tills den där julehelgen för exakt femton år sen...femton år...det känns som en evighet, men samtidigt som om det vore igår. Vi hade ätit julmiddag som vanligt och jag var hemma hos mina föräldrar, på juldagen skulle vi äta kalkon tillsammans med mormor och morfar...På julaftonen tyckte jag morfar var märklig, han berättade bland annat att hans bästa kompis hade blivit skjuten och singlat ner precis vid sidan av morfar, morfar hade berättat många av sina historier om sina vänner tidigare men aldrig den? När han berättade det minns jag att jag rös så håret ställde sig i nacken....På dagen efter ringde han och sa att mormor var mer än vanligt vimsig, så nej dom stannade hemma...när klockan var lite i åtta satte jag i halsen och jag tänkte nu dör jag! Jag dog inte...men några timmar senare ringde mormor, morfar hade somnat in i soffan, strax efter halv åtta....

Min morfar han gav mig en gåva. När jag var barn kunde han berätta dom allra värsta spökhistorerna om folk som gick igen och jag skrek åt honom att vara tyst, jag har ju alltid varit så mörkrädd!

Samma år jag fick Hanna insåg jag att jag hade fått gåvan i arv av min morfar. Till skillnad från många andra har jag aldrig nånsin gjort anden i flaskan och skulle fortfarande än i dag inte ens tänka tanken, jag är för mörkrädd! Därför kan ni säkert gissa hur jag reagerade när jag för första gången insåg att jag stod öga mot öga med någon som inte borde vara där.....jag hade tidigare tillhört den där skaran som sa det som inte syns, det finns inte! Människor resonerar ofta så...det man inte själv ser det finns alltid en annan förklaring....

Sen den dagen har jag mött många.....Hanna har gåvan, hon sa en gång när vi hade flyttat till ett nytt hus, titta mamma vilken fin katt! Jag såg katten, Hanna såg katten....när vi hade bott in oss så försvann katten, med stor sannolikhet en av dom förra ägarna som var där och kikade till huset. Det är ju sånt där man inte alltid berättar för folk att titta där sitter en katt och kikar! när man själv vet att det är en budbärare från andra sidan....


Mycket vatten har runnit under broarna och när sorgen lagt sig och man inser att morfar hade inte velat att jag gick omkring och sörjde honom varenda jul, så återfick julen har sin glans och jag har lärt mig leva med gåvan han gav mig, jag är dessutom helt övertygad om att han finns här och vaktar över oss, jag tycker om julen, allt som hör till, alla ljus och alla lampor. Det är en glad tid, alla borde få uppleva en harmonisk och lugn jul, utan stress utan bråk, utan stim, bara uppleva den glädjens tid som julen ska vara. För mig skrämmer mitt sjätte sinne mig inte längre, det gör att man har en annan tro, en tro på att allt kommer tillbaka, att vi lever i en universell värld tillsammans.

Hos oss på jorden har i veckan slocknat ett liv, en stjärna har istället tänts på himmelen, den vackraste bland stjärnor och den kommer att lysa klar i många år. Mias älskade häst Moppe, en sån vacker häst och personlig herre, orkade i veckan inte mera utan vandrade vidare till dom eviga ängarna. Vi tänker på er Mia, och vi sänder en tanke och ett ljus åt Moppe, må himmelens alla stjärnor lysa över hans själ!!!!!

Ja nu i veckan börjar vi ju då med lite kalas imorrn :O))) är som ett barn varenda år och nej jag kommer aldrig att bli bättre, jag tänker behålla mitt barnasinne! Sen blir det lite träning i lotushallen i veckan, ser sååå fram emot det! och så ska sista julklappen handlas hem och julmaten! Julgodiset, lussekatterna, pepparkakorna och tomtarna är ju redan klara! Check! Likaså Ellens konjakssmakande fruktkaka, den är ett måste runt jul! och så kaffe till den klart! Glöggen är oxå hemma! Check! Ja, nu kan det nog bli jul, jul välkommen!!!!!

Ha en riktigt härlig julevecka mina vänner! Älska varandra och var rädda om varandra!!!!

lördag 18 december 2010

Det regnar bollavantar från himlen....

Min gamlamormor sa tydligen alltid när det snöade mycket att det regnade bollavantar från himlen....det gör det bokstavligen här idag! Det kommer som stora vita bollar från himlen, det är sååå vackert och vintrigt! Var ute i skogen och gick en tur med hundarna precis och jodå, visst snöar det, mängder! 5 cm kvar nu sen är snön på vissa ställen uppe på mittersta tråden på elstängslet.....
Förmiddagen här har bestått av städning av hönshus, stäng dörren!!!!!!!! hör man nästan hönsen skrika i kapp när man kommer in med sin skyffel....vi går iiiinte ut, vi stannar inomhus!!!!! och sen trängs dom på översta pinnen i hönshuset....tupparna har ett hus där dom bor och envisas bo kvar trots att jag har flyttat dom hundratals gånger, men dom går inte ens ut idag....inte ens precis utanför. Dom står där och glor innanför dörren och väntar nog på våren...
Imorrn ska jag göra nåt jag aldrig gjort i mitt liv tidigare, jag ska göra smörgåstårta! Det ska bli mumma! För sen på måndag, då är det ingen vanlig dag, det är min födelsedag!!!!!
Ha en fortsatt fin dag mina vänner!!!!!

fredag 17 december 2010

Ja se det snöar....

Det väller ner snö från himlen, landskapet är ett enda vitt landskap är utanför, träden hänger tunga av snön och allting är vitt vitt vitt vitt vitt...det påminner väldigt mycket om förra året detta....

Dom sista dagarna har vi nog fått ungefär 2 dm snö och nu väller det snö utanför igen, som om himlen öppnat sina reserver, det är nåt som ska ner så grannen igår, det måste ner innan det kan bli vår....jag har inte sett så mycket snö sen barnsben!

För tillfället är vi rätt lata på alla fronter, vi tränar inte så mycket i snöovädret, det manar liksom inte till träning, jag är rätt lat och går min runda sen in igen...det blir jobbat inne desto mera och snart är alla papper undanrensade inför julen...det är skönt. Hanna plockade fram alla tomtar igår, hon hängde upp två stora megakulor i köksfönstret som jag fick av lilla mamma förra året, när alla tomtar och allting var på plats infann sig en härlig julestämning...

Julen iår åker Hanna till farmor och jag och sambon kommer att ha en väldigt lugn och stillsam jul härhemma. Inga måsten, inga tider, bara god mat och lugn och ro. Det kommer att bli tomt utan Hanna men hon kommer att ha en härlig jul hos sin farfar och farmor som vi alla tycker väldigt mycket om.

2010 här blev väl inte helt som vi hade tänkt oss kanske. Det är ju nu i årets sista skälvande veckor som man ser tillbaka, planerar för nästa år.

Året började med att vi hade tidiga lamningar, tackorna satte igång redan i februari med lamningarna, det började med två lamm vars mamma inte hade mjölk, ett lamm som bröt benet som jag fick avliva, den var en av tre och sen dog alla ungtackornas lamm....ett efter ett...det var en grym tid med många tårar och många upprörda känslor. När lederna redan värkte och man gång efter annan såg liv släckas, jag tillbringade många timmar sittandes på stenen utanför fårstallet, gråtandes och undrandes varför?

Svaret kom några veckor senare när fåren fick tydliga symtom på leverflundra, ett allvarligt maskangrepp, och ja jag hade redan tidigare bett om maskmedel till fåren men veterinären tyckte det var onödigt eftersom att dom inte hade några symtom och hade gått på komark....jojo.

Mitt i allt rymde våra kor mitt i natten och vi blev uppringda, eller jag blev uppringd av grannen klockan halv sex på morgonen av grannen som hade våra kor ståendes vid fågelbordet...ja heja, hur får man hem ett gäng kor utan grimma där två är helt otama nästan? Det gick dock bra, sambon gick hem med dom....men det är med en lättnad jag nu konstaterar att dom två åker till slakt i mellandagarna och dom andra tre ska vi sälja...det ska bli helt underbart! Det har varit roligt på ett sätt, jag kommer att sakna min Flisa, stå och gosa med hennes svarta päls och klia henne på halsen men vi är inga komänniskor vare sig jag eller sambon så nu får det vara bra. Jag orkar inte rent ut sagt.

Sen kom våren och jag anmälde till kurser och skulle sätta igång Chili på riktigt...vad händer? Jo hon börjar löpa och sen blir hon skendräktig....det gick nästan två månader under våren utan att vi fick gjort ett jota!

Vintern kom dock med ännu en klimp i familjen, lilla Mint som visade sig vara coolheten själv. Mint har nu vuxit upp till en egen liten ganska bestämd personlighet, men fortfarande lika kelsjuk, lika mysig! Det var underbart att se hennes ögon tändas i veckan när vi var och tränade agility, ja mina ögon tändes nog oxå, det är nåt vi ska fortsätta med! Vallningen är påbörjad men nånstans där i alla lamningarna tappade jag både tråden och lite intresset för vallning så en stor del av våra får gick till slakt i slutet av sommaren så nu kör vi på lite granna, vi har ingen brådska.

Sommaren var varm och skön, ack så efterlängtad och alldeles för kort....den var sen och när den så kom så önskar man den vore minst dubbelt så lång...miiiinst!

I höst har vi varit på semester, en go semester med mycket vila men oxå med illamående, magsjuka, feber och lite halvotrevlig personal på hotellet så den blev väl kanske inte den hit vi hade förväntat oss. Vi hade väntat oss mera....

Och så kom hösten igen, en höst som togs upp nästan två månader igen av Chilis löp och skendräktighet. Nu går vi i funderingarnas tider, hur ska vi gå vidare, hur ska vi hantera det och vad gör vi? Enligt veterinären är det ett klassiskt symtom på skendräktighet men ändå inte eftersom hon blir dålig rätt så snart efter löp men inte har några tendenser att samla ihop sina valpar, så kanske är det hennes hormoner som bara ställer till ett spratt eller som veterinären sa hon kanske bara har väldigt mycket mensvärk? Inte vet jag....

Nu är vintern här igen och som sagt i mellandagarna åker dom första korna och sen ska vi hitta en köpare till dom andra tre. Det ska bli jätteskönt. Tomt men jätteskönt. Sen framåt sommaren kanske hösten vintern så kommer det hem nåt annat....nåt mycket bättre, och en av mina barndomsdrömmar som jag har haft sen den dagen jag sände den sista av mina hästar till slakt som barn...att en dag ha en häst i stallet igen! Det kommer att bli helt underbart och helt fantastiskt roligt!!!!!!!

2010 blev alltså inte helt som vi tänkt oss, det är inte ett år jag kommer att skriva hem och berätta om, det har varit ett ganska tungt plan på många sätt, samtidigt ett roligt år på andra sätt. Vi har tagit oss framåt, kommit till insikt, skapat oss erfarenheter.

Under 2011 har vi som mål att vi ska ta oss igen lydnadsklass I och II jag och Mint, vi ska träna agility och vi ska fortsätta valla...med Chili blir det träning hos Birgitta för en stor slant, tack Birgitta för ett helt underbart 2010! och vi ska ta oss igenom nybörjarklass i jakten och förhoppningsvis iaf prova på öppenklassen....sen får vi se om det kanske blir en kull valpar här på gården oxå....vi får se vad vi kommer fram till....

En liten summering av 2010 och en liten blick på vad vi tänker på inför 2011....

Ha en skön helg, idag är det en vecka tills tomten kommer!!!!!!

onsdag 15 december 2010

Så fantastiskt roligt!!!!!!!

Idag har jag och Mint gjort nåt fantastiskt roligt! För en tid sen gick jag och började fundera på det där med agility...ja egentligen har jag väl funderat på agility i några år redan men tiden har aldrig funnits och agilityn har ju därför fått hamna nånstans låååångt ner på listan. Men så kände jag att varför inte göra nåt roligt, riktigt jäkla roligt som både jag och hunden tycker är tokroligt?

När vi sen var och hämtade halm i höstas och Tommy som vi hämtar halmen hos visade sig sitt byggprojekt då föll liksom den poletten hela vägen ner...kontaktade Jenny Damm som tillika är *mamma* till Lotushallen tillsammans med Tommy och hans fru Anita, och sagt och gjort, vi bestämde tid idag! Hade tänkt hämta halm idag oxå men vem hämtar halm på dessa snorhala och ickesandade vägar? Inte jag iaf....och inte utan vinterdäck på transporten...nej tack!

Men, det var bland det roligaste jag har gjort i mitt liv! Jenny gick på ett väldigt sakligt och tydligt sätt igenom en hel del saker....target, tunnel, framåt, vändningar, över hinder, och ja säkert nåt mera...jo starter.....nu har vi fått läxa och skall träna själva tills Jenny är tillbaka i början av januari, det känns så kul att ha kommit igång med nåt som jag ser att hunden tycker är roligt, hon har lekt med en boll idag och hon kom dessutom tillbaka med bollen!
I flattevärlden hade det tett sig som nada men i Mints värld var det stort! Härliga goa hund!!!!!! Ja detta var riktigt jäkla roligt!!!!

Nu sover Mint gott, inatt och imorrn ska det bli mera snö, ska vi behöva skotta oss ut imorrnbitti månne?

Ett stort tack till Mariette som *räddade* stunden idag när DHL inte vågade sig ut hit i halkan....han fick lämna hundmat och kattmat där hos dom i butiken och sen kunde jag åka och hämta det i lugn och ro.....tack snälla!

Nu sista biten på betapet och sen soffan!

Gonatt mina vänner!!!!

fredag 10 december 2010

Knäckfrågan....

Så var det fredag igen! Vart tog denna veckan vägen? Ingen aning :O)).

I söndags var jag hos Lena och vi gjorde julgodis. För massor av år sen gjorde jag knäck, men det blev inget bra alls, det kladdade mest och minns inte om det stelnade heller. Förra året fick jag ett recept av sambon och det funkade desto bättre! Knäcken blev superba! Så i söndags skulle jag ju göra likadana....jag hade gjort kola tidigare och damen i affären sa att hällde man bara glukos i så kunde ingen misslyckas! Det lät ju som ett säkert kort...resterna av glukosen hällde jag sen i knäcken, det rörde sig bara om nån tesked dock....

I tisdags skulle vi dela upp godiset. Tror ni kolan hade stelnat? Knäcken? Inte då!!! Det rann nästan om kolan och knäcken den var ungefär som när jag gjorde den...inte bra. Vi la det i frysen hos Lena och skulle ses nästa dag. jag kan säga att kolan var god dagen efter men stelnad? NEJ! Knäcken? KLADDIG! Inte ens i frysen stelnade det.....

Vi skyller på glukosen....idag gjorde jag ett nytt försök med knäcken. UTAN Glukos!Redan när jag kokte den fick den en helt annan konsistens än i söndags. Fast och fin och det sista i bunken fick jag nästan gröpa ur, det var nästan redan stelnat! Kalas!

Idag har jag skurat golv, jobbat lite, gjort vår egen bokföring, gjort rent stora hönshuset, kört en maskin tvätt, varit ute och gått långtur med hundarna och fixat med djuren...det är dagens agenda! Skulle träffat Pernilla i Varberg och bytt tupp med henne men sambon var tvungen ta min bil så jag vart billös och kunde gå hemma och plocka istället! Imorrn är det julbord, årets första!!!!!! GOOOOOTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTT!

Ha en härlig helg!!!!

måndag 6 december 2010

Jag har fått ett pris!

av goa Lilitha fick jag den här utmärkelsen idag...tack snälla du!

Hennes motivering var ; bland kohagar och hönsgårdar lever hon ett annorlunda liv än vad jag gör. På ett väldigt levande och underhållande sätt skriver hon om sin vardag i sitt Lyckebo...

TACK för dom helt underbara orden!

Med priset följer en uppmaning att berätta om sina tre favvoförfattare och nämna en bok som dom har skrivit...

Så;

1. Henning Mankell, hans böcker har jag plöjt, allihopa om Wallander...allesammans! Han skriver lättsamt underhållande ....läser mest den typen av romaner

2. Memea Mohlin, hon skriver faktaböcker om hundträning, en bok hon har skrivit är inkallning är så mycket mera, en bok om att inkallningen egentligen är i grunden den relation man har till sin hund....har man en bra relation har man oftast en bra inkallning...Varje gång hon kommer med en ny bok så köper jag den!

3. Patricia Cornwell, med sina böcker om doktor Scarpetta. Nu sist svepte jag Flyg fula fluga flyg! En kanonbok!

Jag läser mest hundböcker, sist jag räknade hade jag 28 eller 29 och sambon frågade förskräckt, har du läst ALLA dom????? Ja svarade jag, flera av dom dessutom två eller tre gånger!

Så ska jag då bolla detta vidare;

1. Mickan Thors blogg, första gången jag läste nåt Mickan hade skrivit var ett kåseri i Svenska rasfjäderfäförbundets tidskrift, jag stannade upp och läste....tills jag var klar! Hon skriver på ett sånt underbart sätt om sitt liv i dom småländska skogarna!

2. Tulipa, allas vår Mariette som driver Tulipa blomsterhandel här i Knäred, hon skriver om blommor om inredning och livet i allmänhet, vackra bilder och skön inspiration!

3. Vita drömmar och svarta tassar, en blogg jag hittade till tack vare Mariettes blogg. Wiwi i småland skriver om inredning och hundträning, allting kombinerat på ett härligt sätt!

Egentligen skulle jag vilja ge denna utmärkelse till er alla som jag är runt och läser hos men nu var man ju tvungen att välja...däremot ingen tvång att göra listan, det är ju mest en kul grej!

Ha en fin kväll allihopa!

söndag 5 december 2010

Var rädd om livet....

I helgen har en väninna till mig krockat med en älg. Pang sa det och älgen satt i rutan....en älg kommer ut på vägen helt utan förvarning och den är stor när den kommer...hur sakta man än kör så kan man inte alltid undvika det oundvikliga...
När jag hade varit på ultraljud när jag väntade Hanna och var nästan ända upp i Torup så gick där en älg på vänstersidan om vägen...jag bromsade för jag tänkte den kommer säkert ut...det var precis snorhalt ute....och mycket riktigt, den kom...den ramlade dessutom på vägen, och riktigt skjutsades upp på taket på en Peogeot 205a, ni vet en sån där miniliten bil och kom flygandes i luften MOT mig! Jag hade ju redan bromsat så jag hann stanna innan älgen till slut faktiskt kom på fötter och gav sig iväg...när jag stannade bakom den där lilla bilen som totalpangstannade på vägen och satte på varningsljusen, då tänkte jag och jag kommer aldrig att glömma den känslan, vad gör jag om människan därframme är död? I nästa sekund gick människan helt oskadd rakt ut på nissastigen i värsta rusningstrafiken....
Nu sitter jag här och försöker minnas vad som hände sen...jo vi ringde polisen det minns jag och jag fick uppge vart vi var, vad som hade hänt och hur skadad älgen var....sen fick vi vänta...kändes som en evighet...jag stod och pratade med en tjej i morotsrött hår kommer jag ihåg tydligt...väldigt tydligt. Tanten som hade krockat stod och pratade med en tjej från Tidaholmsanstalten, hon var väldigt chockad och sa hela tiden jag trodde jag skulle hinna förbi....När polisen sen kom så fick vi alla uppge vår version av vad som hade hänt och sen kom älgjägarna långt om länge oxå....dom hade fått leta halva natten efter älgen som trots brutet ben hade gett sig iväg långt långt iväg...
Ja och så körde man ju hem...när min dåvarande sambo kom hem nån timma senare hade han passerat olycksplatsen och konstaterade att LEVDE verkligen människan i den bilen? Långt långt efteråt körde jag inte i mörker, trots att olyckan faktiskt hände i dagsljus...och när jag körde eller åkte, så såg jag älgar precis överallt! Det var hemskt att ha varit med om det och man inser hur fort det kan gå! Detta är ju ändå 10 år sen och fortfarande ryser jag när jag tänker på det...
Förra sommaren krockade en annan väninna till mig oxå med en älg, på samma väg....hon var på väg ner från Stockholm och skulle nu *bara* den sista biten hem till Laholm, hon ringde mig runt klockan åtta på kvällen, vi pratade en stund om att vi skulle ses, en kvart senare small det....Bilen blev totalkvaddad och hon själv klev ur bilen med lite småskråmor, men med ett ärr i själen för lång tid framöver...
Livet kan ta slut, fortare än man anar! När en människa man tycker om har änglavakt så blir man väldigt berörd och samtidigt väldigt väldigt glad! Men man inser ju själv oxå hur skört livet är, ett ögonblicksverk och livet tar slut! Eller förändras för alltid....
Var rädd om livet, krama varandra och älska varandra, imorrn kan det vara försent...
Fick förrästen en fråga hur det hade gått med räven och jag kan säga den lever ännu men den for ut framför bilen idag när jag körde hem från grannen i eftermiddags, och nu hann jag se den och svaret är nej, den är inte kry! Så vi ska försöka förkorta dess lidande så fort det bara går....I denna snön lever den inget roligt liv alls...

lördag 4 december 2010

12 timmar och tre tallrikar Verum hälsofil senare...

Första gången jag såg reklamen med dessa små goda bakterierna så funderade jag på vad det egentligen var...snöbollar eller vad var det? Dom här små snöbollarna har iaf i natt fått hjälpa Mint att hålla sig kry, 12 timmar och tre tallrikar Verum hälsofil så är hon fortfarande okej och vi säger TACK gode gud för det! Det var ingen rolig kväll igår, minsta rörelse från Mints sida så öppnade man båda ögonen och kollade VAD gör hon? Men mesta delen av kvällen låg hon i soffan vid mina fötter och snarkade....senare när det blev för varmt drog hon sig ner på golvet....Fick henne att bajsa innan vi gick och sov, tandköttet tittade jag nog på ungefär 100 gånger? och i morse gick vi en tur, jag iklädd morgonrock och foppatofflor...brrr kallt! Men men, magen var fortfarande okej. Puh! Nästa gång lär jag följa min magkänsla och sätta upp kakorna på skåpet....
Idag singlar det ner jättestora bamseflingor från himlen här. Inte blir det mycket gjort idag, ska baka en fruktkaka och köra gubben till julfest. En promenad lär det ju självklart bli oxå och så ska vi börja träna på fjärrdirigeringen! Gjorde det igår ute på klubben mest för att se hur det såg ut och det såg .......ut! Här ska filas!
Ha en härlig lördag allihopa! Lämna gärna en kommentar ni som läser, det är så roligt att ni är här!!!!!

fredag 3 december 2010

En märklig dag....

Den här dagen började så fint! Åkte till markaryd och köpte glögg, en flaska konjak, och så om bageriet och köpte frallor. Konjaken ska jag ha till en kaka och glöggen är bara sååå god, det är årets Blossaglögg med smak av saffran. Sen ut till klubben och träffa Mia för lite träning och båda tjejerna gick sååå fint! Vi pratade inlärning och träningsmetoder, och ja som sagt det blev ett kanonbra träningspass!
Sen ner till konsum, köpte frimärken till mina julbrev och så fick jag postat dom. Nöjd och glad körde jag hem igen.
Nästan hemma så såg jag en räv. Vi har ju haft skabb på rävarna i trakten så jag stannade bilen och gick ur, för att se hur räven såg ut men då gav den sig iväg i ett ganska raskt tempo. När jag kom hem så tog jag hundarna och gick samma runda där den gick upp i skogen för att se vart den tog vägen. Mint spårade fint hela vägen och när jag sen kommer hem så inser jag att den har ju vänt av precis innan husen? Då säger grannen att den var ju precis här! Den har alltså gått i vår vittring där vi gick upp när vi gick hemifrån och sen fortsatt ner i hagen, precis nedanför gräsmattan! Inte nog med att den varit ute på dagtid den har gått runt huset....ja det är ju inte svårt att gissa sig till att den måste ha skabb. Plötsligt fick jag då förklaringen till hur fatet med fisk till Figaro har kunnat promenera ut på gräsmattan från verandan...spåren gick dessutom uppe vid grannen och ner över gärdesgården och till våra hönshus...mysigt? NEJ!
Tog upp lite kött och ska lägga i fällan och grannen satte sig på pass, men korna hade jagat räven ur hagen så nej den syntes inte till idag mera medan det var ljust.
Efter det gjorde jag en sats chokladkakor. Satte dom på bänken i köket, och stängde ut i köket. Hundarna får ju inte äta choklad...vad händer? Jo sambon kommer upp och bakom honom kommer Mint och tar 3-4 kakor! SKIT!Ringde veterinären i Helsingborg som sa att dosen är inte farlig men jag kan tillstå att jag nästan mår illa så dåligt mår jag av detta! Tänk om hon blir dålig! Vänta och se, håll koll....jojo, jag känner en som lär sova med ett öga öppet inatt!
Bilden ovan är Hanna och vårt allra första tacklamm Telma....av nån anledning när jag satt här så saknade jag henne nåt så kopiöst...hon lärde mig så mycket om får och lamm, hon var inte större än en liten katt när hon föddes...sen fick hon en ögonsjukdom som hon mot alla odds övervann...en fantastisk tös!
Så jag säger ha en trevlig kväll till er alla, var rädda om varandra! och håll en tumme för att vi får en lugn natt....

torsdag 2 december 2010

Juletid...och julefrid....

sitter med en kopp glögg, årets saffransglögg från Blossa...och känner mig såå nöjd! Idag har jag och Hanna bakat ett antal burkar med pepparkakor, en stor deg var det! och så har jag både skrivit julkort och julbreven till kunderna! Nu är ingetdera något särskilt ansträngande, jag tycker det är småmysigt att skicka och få julkort....men det är så skönt att få det gjort! Det är lite sånt där man *ska* ha gjort till julen...jätteskönt!

Idag gick vi en långtur i snön, det är så härligt i skogen nu! Även om det är kallt, så är det framförallt vackert....ser ni trädet i mitten på bilden? Titta på mossan som hänger på en av grenarna...den mossan sa en tant på länsstyrelsen att den finns bara om man har väldigt frisk luft i skogen...inte konstigt att man trivs i vår skog!

Igår var vi på ljusparty jag och Theres, fick ätit kebabtallrik inne i stan och kände mig plötsligt som lite av en riktig skogstok! Fick fråga Frida var man kunde äta pizza.....men vi fick mat och trevligt var det! Fick beställt lite ljus oxå!

Imorrn är det fredag, på söndag är det andra advent! Väntas snöoväder i helgen och inatt redan, så vi stannar nog inne...och myser!

Må väl allihopa!